Det kommunala perspektivet


Det finns inte någon som vill ha vindkraftverk på sin egen bakgård!


Vindkraftverk medför så många negativa konsekvenser att det betraktas som en självklarhet att de inte bör finnas nära:


  • Naturreservat
  • Tätorter
  • Fjällnära skogar
  • Skärgårdsmiljöer
  • Kulturhistoriska platser


Etablering av vindkraftsanläggningar är idag en process som styrs från en nationell politisk nivå i samarbete med stora kommersiella intressen och som trycks ner i samhället. Människor på den ”vanliga landsbygden” reagerar på samma sätt som stockholmare utifall man bygger stora vindkraftsanläggningar på Djurgården eller i Stockholms skärgård.


Vad tänker kommuninvånarna? De flesta bor sannolikt i en tätort där man betraktar tillgången på elektricitet som självklar, samtidigt som man slipper se eller påverkas av vindkraftverken. Boende nära vindkraftsanläggningarna är en liten minoritet som drabbas hårt, men måste skrika högt för att göra sig hörd.


Kommunpolitikerna befinner sig i ett dilemma.

Dock - Kom ihåg - Kommunen skall i första hand representera sina invånare och deras behov!

Inte exploatörernas intressen!


Energi- och bolagsskatter går till staten. Vindkraftverken tillverkas till största delen utomlands. Anläggningsjobben utförs i stor utsträckning av utsocknes ”vindkraftsrallare”. Det kanske blir det en del lokala entreprenadjobb och vägunderhåll. Arrendeintäkter går till markägare som inte heller beskattas kommunalt.


Kommunen får missnöjda invånare (med rösträtt) och fastighetsägare med sjunkande huspriser. Dessutom en försämrad boende- och turistmiljö.


Vanligtvis styrs den kommunala planeringen av noggranna och demokratiskt förankrade översikts- och detaljplaner. Tidigare krävdes ett kommunalt bygglov för att uppföra en vindkraftsanläggning, men det ersattes av ett kommunalt ”veto”. Det finns som regel en kommunal planering av vindkraft, men dessa planer är oftast otydliga och inte lika genomarbetade som en översikts- eller detaljplan.


En tillståndsansökan behandlas och beslutas av Miljöprövningsdelegationen (MPD), som är en självständig funktion inom Länsstyrelsen, utifrån formella lagar, normer och krav. Lagar som inte är anpassade efter dagens utveckling av mycket höga och stora anläggningar.


Den som tror att kommunens ansvar börjar först när tillståndsansökan för vindkraft är inlämnad har inte förstått helheten. Ett vindkraftsprojekt är ingen ö, inget projekt som kan bedömas enskilt. Det är här kommunen och kommunpolitikernas roll blir så viktig!

Länsstyrelsen och Miljöprövningsdelegationen bedömer projektet strikt utifrån Miljöbalken. Kommunen ska bedöma utifrån helheten, utifrån medborgarnas perspektiv och utifrån den framtida livsmiljö vi vill ha i regionen.

Ingen tillståndsansökan innehåller den information som krävs för dessa perspektiv.

Ansökan bör ses som en partsinlaga från sökande bolag.

Ska vi ha vindkraft i Sverige så behöver samhället aktivt hantera konsekvenserna, som ofrånkomligen uppstår, på ett rimligt och hederligt sätt genom att analysera konsekvenserna för medborgare och fastighetsägare innan projekt tillåts gå ut på samråd. Ställ krav på exploatören och säkerställ en ansvarsfull process med alla parter.

Vindkraftsbolagen är affärsdrivna och följer strikt lagen. Tro inte att de självmant tar ett helhetsansvar.


Se brev till kommunpolitikerna beträffande den oproportionella mängd vindkraftverk som skall byggas i Gävleborgs och Dalarnas län. Klicka här!

------------------------------------------------------------------------------------------------------

Kommunerna har ett omfattande juridiskt ansvar beträffande vindkraftens påverkan av fastighetsvärden enligt Advokat Hans Kindstarnd. En av Sveriges främsta fastighetjurister. Läs hans PM nedan;


Sandvikens kommun


34 av 40 vindkraftverk är planerade i Sandvikens kommun.



Kommunen har i sin översiktsplan från 2018 en otydlig planering av vindkraft. Utdrag från sidan 155:



"Sandvikens Kommun anser att följande platser är lämpliga
för etablering av vindkraft:
• Nordvästra delen mot Falu och Ockelbo kommun där
det redan finns befintliga vindkraftsområden.
• Sydvästra delen mot Avesta och Hofors kommun där det
finns närliggande projekteringsområden i Avesta."


"Vid lokalisering av vindkraft ska placering
förhålla sig på ett ändamålsenligt sätt till
stamnätet för el"


Studerar man översiktskartan från sidan 154 (se nedan), måste man tolka att beskrivet vindbruksområde ligger vid det röda krysset. Projektet Galmsjömyran kräver dessutom en kraftledning på 25 km till Stamnätet.

Slutsatsen blir att angivna kriterier i översiktsplanen inte stämmer med projektet Galmsjömyran! 


Planer kan naturligtvis ändras, men det sätter fokus på ett generellt problem. Kommunen måste göra mycket tydligare, mer genomarbetade och bättre förankrade vindbruksplaner för framtiden.


Hur många fastighetsägare kring Galmsjömyran i Sandvikens kommun drabbas negativt av projektet?

Detta bör kommunen analysera!


Överväger kommunen att peka ut ett nytt område för vindkraft, måste boende, fastighetsägare och kommunpolitiker få en chans att diskutera detta innan nya planer fastställs och exploatörer kan börja planera.  


Njordr har getts möjlighet att presentera projektet för kommunens tjänstemän och kommunstyrelsen (KS). Självklart måste samma möjligheter ges drabbade fastighetsägare och föreningen Nej till vindkraft på Galmsjömyran!

----------------------------------------------------------------------------

Falu kommun


19 oktober 2021, säger Falu kommun nej till vindkraftsprojektet Galmsjömyran!


6 av 40 vindkraftverk är planerade i Falu kommun.


Projektområdet i kommunen omfattar ca 350 ha och utgör den del av Galmsjömyran som är minst drabbat av Sveaskogs agressiva avverkningar.


Mitt i detta område finns en privatägd fastighet (Falu Ramsnäs 5:8). Ägarna kommer inte att ge upp fastigheten.




















I kommunens översiktsplan (sid 70) från 2014 står det:


"Det ska finnas ett minsta avstånd på 1 000 meter mellan bostadshus och vindkraftverk i medelstora
och stora vindkraftsanläggningar"


Planerade vindkraftverk (världens högsta) på Galmsjömyran är nästan dubbelt så höga som var normalt 2014. Angivet minimiavstånd är inte rimligt i dagens verklighet

I översiktspalnen framgår också tydligt att Galmsjömyran inte är utpekat som område för vindbruk. Se nedanstående karta.


Hur många fastighetsägare kring Galmsjömyran i Falu kommun drabbas negativt av projektet?

Detta bör kommunen analysera!


Planer kan naturligtvis ändras, men det sätter fokus på ett annat problem.

Om kommunen vill ändra planer och överväger att peka ut ett nytt vindbruksområde, måste boende, fastighetsägare och kommunpolitiker få en chans att diskutera detta innan planer fastställs och exploatörer kan börja planera.  


Njordr har getts möjlighet att presentera projektet för kommunens tjänstemän och kommunstyrelsen (KS). Självklart måste samma möjligheter ges drabbade fastighetsägare och föreningen Nej till vindkraft på Galmsjömyran!