Turbinblad & Plastföroreningar
Titta på denna instruktiva film om utformning av och slitage på vindkraftsrotorer. I slutet på filmen berättas om den erosion som uppstår på grund av damm, regn och hagel i kombination med rotorns höga hastighet.
Materialet som slits är Epoxy med Bisfenol A (BPA) som naturligtvis hamnar i naturen.
BPA är ett hormonellt aktivt ämne med framför allt östrogena egenskaper. Genom djurförsök finns rapporter om
störd utveckling av hjärnan, påverkan på beteende, immunsystem och reproduktionsorgan, och ökad risk för
fetma och cancer efter exponering i fosterlivet. Vilka effekter som är relevanta vad gäller risken för människors
hälsa är dock mycket omdebatterat, liksom vid vilka exponeringsnivåer skadliga effekter uppstår. Studier av
samband mellan exponering för BPA och hälsoeffekter hos människor har rapporterat ökad risk för en rad olika
sjukdomar, till exempel hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Även effekter på äggceller och spermier och ökad
risk för missfall samt effekter på beteende hos barn har rapporterats. Resultaten från dessa studier anses dock
inte kunna ligga till grund för säkra slutsatser kring risken för olika hälsoeffekter.
Ett turbinblad har en livslängd på kanske 10 år.
Vingene på vindturbiner er laget av glassfiber og epoxy.
Hans Petter Thue
vindkraft
Epoksy består blant annet av Bisfenol A, som er en farlig miljøgift. Vingene er utsatt for enorm slitasje og store å små biter slites av. Over en 30 års periode slites det av cirka 5,5 tonn mikroplast, epoksy og glassfiber av vingene. Dette faller ned på vegetasjonen på bakken og også ned i bekker og grunnvannet. Dyr og mennesker spiser og drikker dette og blir forgiftet.
Tidligere var det en grense på 50 mikrogram Bisfenol A pr. kilo kroppsvekt. Denne grensen er nå satt ned til 2,5 mikrogram. WHO anbefaler1 mikrogram.
Målet fra Miljødirektoratet var for flere år siden, at denne miljøgiften skulle bli kraftig redusert eller helt fjernet innen 2020. Nå skjer det motsatte.
Grenseverdier for denne utrolig farlige miljøgiften er mikrogram, men det er ikke gjort beregninger om hvor mye som vil komme ut i naturen og vi vil få i oss. Vi vet at det vil bli spredd mange tonn med mikroplast fra hver turbinvinge.
Bisfenol A er kjemisk bundet til mikroplasten og glassfiberen. Når den kommer i en syreholdig væske som magesyre, stilles det spørsmål om Bisfenol A kan bli løst fra de andre stoffene og bli omdannet til sin rene form igjen. Noe som gjør det enda verre om vi får i oss giften.
Bisfenol A går ut i kroppen til dyr, fisk og mennesker. Den begynner å påvirke kroppen med katastrofale følger. Bisfenol A påvirker hormonene og østrogen mengden i kroppen. De fleste kjenner til skumle ting som skjer med kroppen når det blir kluss med hormonene. Menn med tynne stemmer og små baller og kvinner med bart. Hormonene styrer også stoffskifte og forplantningsevne. Det er gjort studier på torsk og det er funnet oter som har utviklet seg i feil retning. Microplastpartikler har også en ru overflate som andre miljøgifter også fester seg til når de seiler igjennom vann og mudder i elver. Dette blir sluppet løs når mikroplasten kommer i magesyren. Hvordan vil dette påvirke vår helse og hverdag? Kuer og andre dyr spiser gress, vi spiser kjøttet og vi spiser bær. Havvind turbiner vil forgifte gytefelt og fisken. Vi praktiserer normalt føre var prinsippet i Norge. Men når det gjelder vindkraft utbygging så settes alle normale lover og regler tilsidesatt.
Er vi villige til å ofre liv og helse? Eller skal vi stoppe opp og finne ut av eventuelle skadevirkninger. Er det greit å spille russisk rullet med vår natur og oss selv?
