Hur kommer fågelfaunan att påverkas av vindkraftverken? Kommer flyttfågelsträcken att störas av vindkraftverken?
Den projekterade vindparken Galmsjömyrans norra sida ligger bara 1-2 km från Storån, som meandrar sig fram i den vackra dalgången. Utefter vattendraget går den gamla, slingriga Svärdsjövägen, kantad av åkrar och ängar. Längs vägen ligger gårdar med jämna avstånd, ca sextio bebodda hus mellan Wattan och Janmicks.
Här trivs både människor och djur. Fåglar av alla de slag vistas i området och särskilt på våren, sommaren och hösten är flyttfåglar flitiga besökare. Stora skaror av sångsvan och tranor rastar på de öppna fälten och i sjöarna. Storspoven återkommer varje år. Några par av de stora fåglarna häckar här regelbundet, liksom tofsvipan. Fåglarnas sång och vingslag hörs vida kring och ger oss som bor här en känsla av välbefinnande.
Söderut, närmare den planerade vindkraftsparken, breder skogen ut sig. Där finns både orre och tjäder. Ibland ser man också Kungsörn. Längre söderut, vid Toxen och Långsjön simmar storlommen, som söker föda även vid närliggande sjöar.
Jag har jämfört SVERIGES ORNITOLOGISKA FÖRENING partner i BirdLife International Sveriges Ornitologiska Förenings policy om vindkraft med förhållandena längs Svärdsjövägen mellan Åshammar och Lumsheden samt skogsområdet och sjöarna söder därom.
Citaten ur SOF:s policy är skrivna med kursiv stil.
Fakta om fågelförekomst i området är insamlat från boende i området och mina egna iakttagelser.
Kunskap om fågelfaunan
Där kunskapen om fågelförekomster är bristfällig måste åtminstone större etableringar föregås· av minst tvååriga förstudier för att man ska kunna bedöma miljöpåverkan. Detta bl.a. för att häckningsplatser samt flyttnings- och födosöksstråk växlar mellan olika år beroende på förutsättningar och väderförhållanden.
Någon seriös redovisning av fågelfaunan har ännu inte redovisats. Därför krävs minst två års studier av fåglarnas flyttningsstråk, födosöksområden och häckningsplatser.
Vid uppförande av större vindkraftsanläggningar ska projektören, i de fall då fågelvärden· anses kunna påverkas, upprätta funktionella kontrollprogram som med standardiserade metoder följer upp långsiktiga effekter av etableringen (>10 år). Kontrollprogrammen ska utformas så att de håller erforderlig vetenskaplig kvalitet och kan bidra till ökade kunskaper om långtidseffekter på fåglar. För att rapporteringen ska bli trovärdig måste undersökningen utföras av part som saknar direkt koppling till verksamhetsutövaren. Resultat från kontrollprogram ska redovisas till beslutande myndighet och finnas offentligt tillgängliga för granskning. Negativ miljöpåverkan, utöver vad som antagits i miljöprövningen, som framkommer av kontrollprogram (eller annan information) måste åtgärdas av projektören.
Långsiktiga effekter på fågelfaunan ska redovisas.
Undersökningen ska utföras av fågelklubbarna i området och av oberoende ornitologer, om rapporteringen ska vara trovärdig. SLU:s artdatabank ”Artdatabanken” kan användas som komplement.
Ljudstörningar
Reglerna för belysning av vindkraftverk, master och höga byggnader nattetid bör ses över och· förbättras för att minska risken för kollisioner för fåglar som flyttar i mörker. För verk med totalhöjd överstigande 150 m krävs idag vitt positionsljus. Under vissa omständigheter (t.ex. dimma) kan sådant ljus attrahera flyttande fåglar som därmed riskerar att kollidera med vindkraftverken.
Se Bertil Perssons ”Utredning beträffande teknisk miljöpåverkan av 40 vindkraftverk å Galmsjömyran, Faluns och Sandvikens kommuner”.
Viktiga flyttstråk
Detaljerad kunskap om flyttstråk är ofta begränsad och det råder fortfarande oklarhet om hur fåglar påverkas av barriäreffekter. Fåglar väjer oftast för vindkraftverk, men rovfåglar tycks vara mindre benägna att väja och för andra kan ogynnsamt väder höja risken för kollisioner avsevärt. Innan en stor etablering tillåts måste fågelflyttningens omfattning på platsen vara tillräckligt känd för att en riskbedömning ska kunna göras.
Höjder och berg med god fågelförekomst (permanent eller temporärt)· Höjdryggar och bergklackar som sticker upp i landskapet skapar ofta gynnsamma vindar för termikflygare och utnyttjas ofta som ledlinjer av diverse sträckande fåglar. Platserna utgör också ofta restbiotoper av skyddsvärd skog med höga biologiska värden.
Fåglarnas flyttstråk över projektområdet måste redovisas!
Galmsjömyran ligger på avsevärt högre höjd, ca 80 meters skillnad, än området runt Svärdsjövägen.
Småskalig och varierande jordbruksbygd
Intensivt brukade odlingslandskap kan normalt bebyggas med vindkraftverk utan större konflikter med fåglar, undantaget områden där koncentrationer av gäss, svanar eller andra fåglar periodvis uppehåller sig. Småskaliga och varierade jordbruksbygder hyser ofta stor biologisk mångfald, inklusive fåglar, och bör undantas från vindkraftsutbyggnad.
Längs vägen mellan Åshammar och Lumsheden finns åkrar som nyttjas på ett småskaligt sätt. Dessa åkrar och sjöarna intill besöks av flyttfåglar under vår, sommar och höst. Man kan se sångsvan, trana, tofsvipa, storspov, sädgås, kanadagås och rovfåglar ( t ex ormvråk och duvhök). Kornknarr har även observerats vid enstaka tillfällen. Ladusvala, hussvala, tornseglare dyker upp på försommaren och häckar här på gården. Skrattmås, fiskmås, koltrast, björktrast, rödvingetrast, skata, korp, kråka, kaja och ringduva är vanliga. Småfåglar; såsom gulsparv, gråsparv, pilfink, rödhake, talgoxe, blåmes, nötväcka och domherre ses och hörs regelbundet. Gråsiske- och sidensvansflockar kan dyka upp vintertid.
Större hackspett hörs och ses ofta. Gråspett har visat sig några gånger. Knipa och gräsand återkommer varje vår till vår damm och blir kvar under sommaren. Kanadagås söker sig ibland till dammen, men stannar inte så länge. Tofsmes har observerats bland träden i skogen. Bofink, svartvit flugsnappare, sädesärla, rödstjärt, gök, sånglärka och sångare (lövsångare bl a) rör sig runt vårt hus på Nygårds.
Storlom och smålom
Storlom och smålom är upptagna i fågeldirektivets bilaga 1. Smålom klassas också som Nära hotad på svenska rödlistan. Båda arterna är känsliga för olika former av mänsklig störning och av den anledningen misslyckas många häckningar. Skyddszoner på 1 000 m bör upprättas runt sjöar och tjärnar där lommar regelbundet häckar. Smålom häckar gärna i tjärnar men fiskar ofta i närliggande sjöar eller havsområden (ibland >10 km från boplatsen). Det är angeläget att identifiera och skydda flygvägarna mellan häcknings- och fiskeplatserna.”
Storlom syns ofta vid sjöarna Toxen och Långsjön. Smålom har också setts vid någon mindre tjärn. Var häckar fåglarna? Var fiskar de? Vilka flygvägar tar de mellan fiskeplatser och häckningsplatser?
Kungsörn
Kungsörn finns upptagen i EU:s fågeldirektiv bilaga 1 och på svenska rödlistan (kategori· Nära hotad). Den ingår tillsammans med varg, björn, järv och lo i ett nationellt rovdjursbeslut där riksdagen upprättat etappmål för beståndsstorlekar. För kungsörn är etappmålet 600 årliga häckningar, men idag skrider bara ca 450 par till häckning och endast en tredjedel får minst en unge på vingarna. (Ungproduktionen har minskat med ca 30 procent sedan början av 2000-talet.) Ett kungsörnsrevir är ca en kvadratmil stort och innehåller ofta flera bon som fåglarna alternerar mellan. De gamla fåglarna uppehåller sig normalt i reviret året runt, medan unga fåglar flyttar söderut. Skyddsavståndet till boplats ska normalt inte understiga 3 km. I vissa fall kan zonen behöva göras större beroende på hur örnarna rör sig i området. Häckningsplatser är omgärdade av sekretess och vid projektering ska kontakt alltid tas med lokala ornitologer med god örnkännedom.
Kungsörn har siktats från Toxenområdet senaste året. Både kungsörn och havsörn har setts flyga över området. Var är deras revir?
Tjäder och orre
Tjäder är upptagen i fågeldirektivets bilaga 1. Spelplatser med många tuppar förknippas· med gammelskog där generellt habitatskydd ska gälla, men tjädern förkommer även i mer ensartade skogar. Skyddszonen runt större spelplatser (>5 tuppar) ska uppgå till 1 000 m. Lokalt/regionalt i södra Sverige, där tjädern är fåtalig, bör även mindre spelplatser skyddas. Vistelseplatser för hönor och kycklingar (förekommer gärna i sankstråk med blåbärsris) har visat sig ha avgörande betydelse för ungarnas överlevnad och måste därmed också värnas. Orre är upptagen i fågeldirektivets bilaga 1 och använder sig likt tjäder av spelplatser.· Större och mer betydelsefulla spel återfinns ofta på relativt opåverkade myrar och mossar. Spelplatser/myrar med regelbundet mer än fem tuppar ska skyddas med minst 1 000 m säkerhetszon.
Tjäder och orre rör sig regelbundet i skogarna intill projektområdet. Senast i januari stötte jag upp en orre ur snön under en skidtur på vårt södra skifte, som gränsar till projektytan. På nyåret såg jag en flock orrar i ett träd nära Lilltoxen.
Var ligger spelplatserna och habitaten? Det måste göras en ordentlig undersökning!
EU:s fågeldirektiv och svenska rödlistan
Arter som observerats i området norr om projektområdet Galmsjömyran är markerade med fet stil.
Arter i EU:s fågeldirektiv bilaga 1 och på svenska rödlistan I Sverige förekommande fågelarter upptagna i fågeldirektivets bilaga 1:
Storlom, smålom, svarthakedopping, rördrom, vit stork, sångsvan, mindre sångsvan, fjällgås, vitkindad gås, alförrädare, salskrake, fiskgjuse, bivråk, röd glada, havsörn, brun kärrhök, blå kärrhök, ängshök, kungsörn, stenfalk, jaktfalk, pilgrimsfalk, järpe, orre, tjäder, trana, småfläckig sumphöna, skärfläcka, fjällpipare, ljungpipare, sydlig kärrsnäppa (Calidris alpina schinzii), brushane, dubbelbeckasin, myrspov, grönbena, smalnäbbad simsnäppa, dvärgmås, skräntärna, kentsk tärna, fisktärna, silvertärna, småtärna, berguv, fjälluggla, hökuggla, sparvuggla, slaguggla, lappuggla, jorduggla, pärluggla, nattskärra, kungsfiskare, gråspett, spillkråka, vitryggig hackspett, tretåig hackspett, trädlärka, fältpiplärka, blåhake, höksångare, mindre flugsnappare, halsbandsflugsnappare, törnskata, ortolansparv.
Fågelarter upptagna på svenska rödlistan: Smålom, svarthalsad dopping, rördrom, toppskarv, svart stork, vit stork, sädgås, fjällgås, stjärtand, årta, brunand, bergand, svärta, ejder, alfågel (övervintrande), bivråk, brun glada, havsörn, kungsörn, fjällvråk, blå kärrhök, ängshök, duvhök, jaktfalk, pilgrimsfalk, rapphöna, vaktel, kornknarr, småfläckig sumphöna, stortrapp, svartbent strandpipare, brushane, roskarl, sydlig kärrsnäppa (Calidris alpina schinzii), storspov,myrspov, rödspov, dubbelbeckasin, kustlabb, silltrut, gråtrut, tretåig mås, skräntärna, kentsk tärna, småtärna, svarttärna, tobisgrissla, lunnefågel, berguv, fjälluggla, lappuggla, tornuggla, tornseglare, härfågel, kungsfiskare, blåkråka, spillkråka, gröngöling, vitryggig hackspett, mellanspett, mindre hackspett, tretåig hackspett, sånglärka, berglärka, tofslärka, hussvala, backsvala, ängspiplärka, fältpiplärka, rödstrupig piplärka, buskskvätta, svarthakad buskskvätta, svart rödstjärt, tajgablåstjärt, flodsångare, vassångare, busksångare, trastsångare, höksångare, nordsångare, lundsångare, kungsfågel, brandkronad kungsfågel, lappmes, skäggmes, pungmes, sommargylling, nötkråka, stare, vinterhämpling, gulhämpling, rosenfink, lappsparv, ortolansparv, gulsparv, dvärgsparv, videsparv, sävsparv, kornsparv.”
Det är inte rimligt att förstöra livsbetingelserna för några decenniers vindkraft! Vi måste vara rädda om alla arter, inte bara de som är utrotningshotade! Vi ska ju skydda våra skogar, som producerar syre och binder koldioxid. Då ska man väl inte sätta upp vindkraftverk på produktiv skog..
Ingrid Kallberg