Perspektiv på investerare och finansiärer.

Starten på en vindkraftsinvestering börjar med att en markägare och en exploatör finner varandra och ser möjligheter till ett vindkraftsprojekt.

För markägaren lockar inkomster från att arrendera ut marken till ett bolag som i framtiden kommer att äga och driva vindkraftsanläggningen.

För exploatören lockar vinsten från att sälja en godkänd tillståndsansökan till ett bolag som bygger och betalar uppförandet av vindkraftsanläggningen.

Om kommunens översiktsplan inte direkt förbjuder vindkraft på avsedd mark så kan exploatören inleda ett samrådsförfarande med berörda boende, markägare och andra intressenter. Här uppstår flera problem. När ett samråd inleds så blir det ofta en chockartad upplevelse för berörda människor. Samråd plus tillståndsprövning kan ta flera år. Fastighetsvärden sjunker och en oerhörd plågsam tid tar vid. Kommunernas vindkraftsplaner är ofta otydliga, dåligt förankrade och gjorda då vindkraftverken var mycket mindre.

Det innebär att markägare och exploatörer kan dra igång ett projekt nästan var som helst i en kommun. Under samrådstiden och tillståndsansökan sitter ofta kommunen ”på läktaren” och väntar på att godkänna eller underkänna en ansökan kanske flera år senare. Statens representant Miljöprövningsdelegationen (MPD) sitter med armarna i kors på samma sätt tills man mottagit en ansökan och en Miljökonsekvensbeskrivning (MKB). MPDs prövning kan ta ett år eller längre innan ett beslut fattats.

Berörda privatpersoner försöker naturligtvis skriva inlagor i samrådsprocessen, men oftast utan verklig kunskap vad processen går ut på. Exploatören kommer bara ta hänsyn till sådana synpunkter som eventuellt skapar problem i den efterföljande juridiska processen. Exploatören vill ha ett snabbt tillstånd med så lite besvär som möjligt och kommer på alla sätt utnyttja sitt ekonomiska och juridiska övertag.

Berörda människor utelämnas helt åt sig själva för att ifrågasätta eller stoppa projektet. Juridisk hjälp via hemförsäkring eller från kommunen erhålles inte. Hjälp för tekniska analyser (landskap, buller, natur, juridik) måste man organisera och bekosta själv. Eventuella förhandlingar med exploatören måste en privatperson göra ensam. David mot Goliat.

Staten vill se en snabb utbyggnad av vindkraft och uppmuntrar och subventionerar kommersiella investeringar. Regeringen blir frustrerad över protester och fördröjningar och vill minska kommunernas vetorätt.

Exploatörer och investerare drivs endast av ekonomiska intressen. Begränsningar på grund av lagstiftning minimeras. Investeringen blir lönsam eftersom investerare inte behöver betala alla följdkostnader som en vindkraftsanläggning orsakar. Till exempel lägre fastighetsvärden på närliggande fastigheter, kraftledningar för anslutning till stamnät, investeringar i reglerkraft eller återställande av skogsmark. Investerare tar inte hänsyn till negativ inverkan på människors livsmiljö, så länge man kan hålla sig inom lagstiftningen. Uppenbart är att staten underlättar och står på exploatörernas sida och trycker ner en förändring uppifrån.

Konfliktytan hamnar nu hos kommunerna som har en besvärlig situation med invånare som inte vill ha vindkraftverk. Statliga och kommersiella intressen vill maximera vindkraftsprojekten. Kommuner påtalar att de är utlämnade att själva lösa konflikter som staten har orsakat.

Om en exploatör erhåller ett tillstånd så säljs projektet till någon som kan finansiera projektet. Det är stora investeringar. 40 vindkraftverk på Galmsjömyran beräknas vara en investering på 3 – 4 miljarder svenska kronor.

Att investera i vindkraft är en ren finansiell och kommersiell process. Huvudsakligen styrd från utlandet.

65 % av vindkraftsanläggningarna i Sverige ägs av utländska bolag eller fonder. Det kinesiska statliga kärnkraftsbolaget China General Nuclear Power Corporation (CGN) har en särställning och äger ensamt 20 %. CGN är svartlistat i USA och det finns röster som varnar för säkerhetsrisker med kinesiskt ägande liknande telefoni (5g). Dessa vindkraftsanläggningar kan stängas eller hotas att stängas av ägaren vid en intressekonflikt. Det finns även röster som påtalar att kinesiskt ägande kommer öka än mer i framtiden.

Lyssna på ett samtal mellan Christian Sandström, Jan Blomgran och Lotta Gröning om vindkraftsekonomin.

Investerare som bygger eller köper en vindkraftsanläggning förvandlar ett kapital som kan ha förtjänats på många olika sätt. Kapitalet blir nu grönt! Åtgärden kallas ”greenwashing” och ger investeringen en hög status.

Vindkraftsanläggningar byter ofta ägare. Många fall mellan utländska bolag. Även konkurser förekommer. Ett känt fall är Hästkullen (Sundsvall) där Nordex (stort tyskt bolag) slutade att betala lokala underentreprenörer. Det slutade med massor av konkurser.

Ägarbyten och konkurser försvårar i många fall möjligheten att utkräva ansvar för åtaganden som gjordes när projekten godkändes och startade.

Vindkraftsprojekt 2017 - 2023 kan ses nedan