Projektet Galmsjömyran berör flera byar och gamla bosättningar.


Utefter projektområdets norra del och Svärdsjövägen finns Lumsheden, Stocksbo, Lövåker och Vattan. På ett avstånd av ca 3 km från vindkraftsanläggningen berörs ca 60 fastigheter. En bebyggelse med dokumenterad historia sedan 1500-talet. Denna sträcka av Svärdsjövägen utgör den gamla och ursprungliga landsvägen mellan Gävle och Falun. Här kommer vindkraftverken placeras ca 1000 meter söder om landsvägen på en höjd ca 90 meter ovanför vägen. Det vill säga 90 + 280 = 370 meter ovanför bostäder och trafikanter! Eiffeltornet är 300 meter!



Rune Ivarsson, som är bosatt i Wattan, har skrivit nedanstående historik om skogen kring Galmsjömyran.

Hosjöns Midsommarförening

Hosjön är en liten skogsby belägen sju kilometer nordväst om Storvik samt sex kilometer sydost om gränsen till den projekterade vindkraftparken Galmsjömyran. Byn ligger på båda sidor Vallbyggeåns utlopp från den sjö, på gränsen till det småkulliga berglandskapet, som gett byn dess namn. Jordregistermässigt delas byn mellan byarna Vall och Bro.


Byns historia finns dokumenterad från tidigt 1600-tal då driftiga bergsmän från Bro byggde en stångjärnshammare ”på gammal grund” vid forsnacken i sjöns utlopp. Smidet baserads på tackjärn från Bro Hytta en halvmil nedströms och bedrevs med ytterst få avbrott till 1884. De sista byggnaderna revs 1919 och idag återstår dammanläggning och rester av grunden.


Parallellt med smidet bedrevs ett småskaligt jord-och skogsbruk vilket kulminerade i mitten av 1950-talet med ett 30-tal mjölkkor, arbetshästar, hushållsgrisar och höns. Barn och ungdomar inkluderade bodde ett 40-tal människor permanent i byn.


Avregleringen av jordbruket, mekaniseringen i skogsbruket och suget efter arbetskraft till industrierna i Sandviken och Hofors under 1960-talet skyndade på den lokala urbaniseringen samtidigt som behovet av ”sportstugor” formligen exploderade vilket ledde till att fem av byns permanentboende omvandlades till fritidsboende och nitton nya stugor byggdes. 1993 hade antalet permanentboende reducerats till sju vuxna. Jord- och skogsbruk bedrevs i liten skala och på fritidsbasis på två gårdar.


1965 startade ungdomar i Hosjön och Bro ett organiserat midsommarfirande på Hammarbacken i Hosjön vilket stod rycken trots all utflyttning och att mycket annat gick på sparlåga. Detta firande med stångresning, lekar och logdans stöttades av sommarboende och skapade i all sin enkelhet gemenskap och stolthet i byn som kunde locka till sig hundratals gäster vid midsommar.


2008 bildades Hosjöns Midsommarförening, organisationsnummer 802443-6704, vars huvudsyfte var och är att organisera och genomföra midsommarfirandet som kunde locka upp till 600 tillresta gäster.


Rätt snart började man inom föreningen se sig om efter möjligheter att arbeta med byutveckling med naturen, sjön, ån, närheten till Hohällareservatet och Gästrikeleden, fisket och de stora skogarnas stillhet som bas. Målet sattes till att öka antalet permanentboende och strategin sattes på tre ben: att öka trivselinsatser som vårfirande, byavandringar, adventsfirande med egen julgran i byn, surströmmingskalas, en egen samlingsplats mm, att hålla byn öppen från igenväxning genom gemensamma röjardagar varje vår och ett ökat ansvar för landskap och miljö utanför den egna tomtgränsen, samt att arbeta med att förbättra infrastrukturen.


Arbetet med mål och strategier med ledorden delaktighet och medinflytande stöddes av Leader Gästrikebygden i projektet Hosjön 2011.


2014 stod Hosjöns bystuga färdig och användes flitigt fram till att pandemin bröt ut och tillfälligtvis begränsade användningen vilket lätt kan förstås. Om hur bystugan byggdes, finansierades och mycket mera kan mycket skrivas och berättas som inte får plats här. Säkert är att delaktighet och medinflytande har tillämpats fullt ut.


Samma år, den 10 juni, invigdes bybelysningen av kommunalrådet Monica Jakobsson och tändes för första gången i den ljusa sommarnatten. Behovet av bybelysning togs tidig fram som en nyckelkomponent inom insatsområdet trivsel och trygghet och som en förutsättning för att människor skulle kunna bo kvar eller flytta in permanent i byn. Arbetet med belysningsidén hade då pågått sedan 2009 och anläggningen finansierades till stor del av Leaderprojektet Ljusare Hosjön samt så klart av egna medel och eget ideellt arbete.


I december 2020 kunde vi koppla upp oss i ett säkert bredbandsnät då Sandnet slutförde ”Fiber till hemmet” i vårt område.
Förberedelser och planering hade då pågått under flera år och utan Midsommarföreningens stora och positiva engagemang är det ytterst tveksamt om utbyggnaden skulle nått så långt ut i den allt glesare bebyggelsen som det till sist blev.


Sammanfattningsvis har strategin fungerat: Fritidshus förbättras och omskapas till permanentboende, nya permanentboende byggs och människor flyttar in vilket är en förutsättning för levande landsbygd, dvs att kunna bo och verka året om.


Det bor idag 25 permanent samt ett 50-tal fritidsboende/delårsboende i Hosjöns by av vilka minst 80 % utnyttjar byns närområde som vatten (fiske, rekreation, bad mm), skog (bär- och svamp, vandring, skidåkning, fågelskådning, jakt, friskvård, promenader), allmän natur (flora, fauna, naturens skönhet, de öppna och odlade landskapet, Hohälla naturreservat, Gästrikeleden).


Till detta kommer tillresta gäster under alla årstider och här finns inga som helt säkra data annat än att besökare också passar på att plocka bär och svamp, att promenera på byn, titta på får och särskilt lamm, beundra utflödet från Hammardammen i högvatten, meta i ån och ta långpromenader till Bro fäbodar, bada på byns badställe när den tiden är.


En mycket försiktig bedömning är att utnyttjandet av naturen för fritidsändamål resulterar i 2 500 heldagar på årsbasis exkl jakt och fiske och med tyngpunken på senvår, sommar och tidig höst.


Till detta kommer då den tid som boende och sommarboende vistas utomhus i byn eller på den egna tomten/fastigheten/trädgården/uteplatsen vilket säkert är varje dag på året vilket ger knappt 20 000 tillfällen.


Särskilt skyddsvärd natur finns naturligtvis: det öppna landskapet med sjön och ån i ett hav av skog, etablerad häckning av tornfalk, slaguggla, grågås, forsärla, strömstare; regelbundna observationer av havs- och kungsörn och fiskgjuse. Utter som sedan 2010 observerats i ån, sjön och på sina vandringar i skogen mellan vattendrag och sjöar. Alla de stora rovdjuren har observerats i byns och dess omedelbara närhet.

 

Mats Wiklund
Ordförande Hosjöns Midsommarförening
076 127 54 80
hosjohammare@gmail.com