Gefle Dagblad 8 november 2023:
Njordr AB bildades 2019
Företaget ägs av norska företaget Njordr A/S och har en anställd: Niclas Erkenstål (projektledare för Galmsjömyran). Styrelseordförande är Tore Slettemoen.
Njordr A/S är också ett enmansbolag. Styrelsen består av Tore Slettemoen och Niclas Erkenstål.
Njordr A/S ägs till 62,5 % av Norsk Hydro via dotterbolaget Hydro Energi. Tore Slettemoenn äger 26 % via företaget Teknovekst. Norsk Hydro är ett multinationellt aluminiumföretag med 23 000 anställda.
Njordrs affärsidé är att tjäna pengar på att sälja miljötillstånd för att bygga stora vindkraftsanläggningar.
Njordr har inga resurser att ta fram underlag till ett projekt som Galmsjömyran. Det görs istället av Ecogain.
Ecogain fungerar som en slipad konsultbyrå som vet hur man minimerar juridiska problem och möjliggör ett miljötillstånd.
Efter ett miljötillstånd säljs projektet till ett kapitalbolag som på så sätt kan förvandla ”icke-gröna” pengar till ”gröna”.
Den dagen en vindkraftsanläggning börjar byggas eller sätts i drift, så har Njordr lämnat projektet för länge sedan.
Ansvar, löften och ägande har passerat flera företag (t ex tyska eller kinesiska) innan anläggningen är i full drift. Och ännu fler innan den skall avvecklas!
Ny information om Njords planer för Galmsjömyran!
I ett mail (28/9 2022) från Njordr/Niclas Erkenstål framgår att man ännu inte beslutat om eller när man skall gå vidare med projektet.
Går projketet till en tillståndsansökan kommer troligen nedanstående layout med 21 vindkraftverk att gälla.
Observera att inga vindkraftverk är placerade Falu kommun.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Sveaskog upplåter marken till projektet Galmsjömyran.
Sveaskog är certifierad enligt FSC. En slags KRAV-märkning för skogsägare. Sveaskog har totalt negligerat det samrådsförfarande som FSC kräver för vindkraftsetableringar.
Ordförande i Klimatpolitiska rådet är Johan Kuylenstierna. Han är styrelseledamot i Sveaskog och tidigare ledamot i Ecogain! Här finns flera osunda intressekonflikter!
Sveaskog har bedrivit ett oerhört aggressivt skogsbruk på Galmsjömyran. Detta blir uppenbart vid ett besök i området. Med en omloppstid på ca 100 år på skogen, kan man normalt förvänta sig ca 10 % kalhyggen. Studerar man drönarbilder tycks ytan av kalhyggen snarare vara 40 %. En mängd biotoper och tjäderspelplatser är förstörda och borta. Hur Sveaskog kunnat motivera denna ödeläggelse är obegripligt och detta i strid med den FSC-certifiering som Sveaskog innehar. Dessutom finns körskador och vindfällen som inte har omhändertagits. Kan ett naturreservat i Lappland kompensera för baggböleri i Gästrikland?
Förutom god skogsvård kräver FSC-certifiering en omfattande social hänsyn med krav på dialog med fastighetsägare och närboende. Inte minst gäller detta vid etablering av vindkraftsanläggningar. Det finns detaljerade regler i "FSC-standard för skogsbruk". Se punkt 6.9.2. Ingenting av detta har skett. Sveaskog har överhuvudtaget inte tagit något initiativ till en dialog med omgivningen. Det har inte skett någon kontakt med skogsägare gränsande till projektområdet!
Om en vindkraftsanläggning byggs på Galmsjömyran, kommer redan skövlad skogsmark att skövlas ytterligare. Ytterligare avverkning krävs för fundament, vägar, ställverk, servicebyggnader och bergtäkt. Det blir ett avskalat landskap med ytterligare biotoper och kolsänkor eliminerade.
Efter anläggningens livslängd kommer fundament att lämnas kvar, täckta med lite jord. Vägsystem kommer att lämnas orörda. Bergtäkten kommer att täckas med jord. Inte på något sätt kommer skogsmarken att återställas till något som liknar dagens verklighet.
I kontrast med ovan, kan man studera Sveasskogs egen policy enligt VD Peter Matses och Styrelseordförande Eva Färnstrand (DN 26 april 2021):
”I den brukade skogen ska bolaget i stor skala och systematiskt arbeta för ökad hänsyn. Bolaget ska utreda hur en begränsning av storlek på hyggen, utöver de kriterier som Sveaskogs i dag följer inom ramen för certifieringen FSC, kan göras för att på bästa sätt bidra till etablering av en grön infrastruktur. Sveaskog ska länka samman landskap av skog i olika åldrar för att öka mångfalden av växter och djur i större sammanhängande mosaik av skogsmiljöer.”
”Med rätt plantval, väl anpassade till plats och marktyp, och med minst 10 procent lövinslag i planterad barrskog ökar vi den växande skogens motståndskraft mot klimatförändringar.”
”Med aktiv naturhänsyn och insatser för att påskynda en återhämtning av skogsmarkens naturvärden ska vi förstärka livsförutsättningrna för utsatta och sårbara arter. Vi vill skapa ett mer varierat skogslandskap. Vi kallar det funktionell naturhänsyn. Det är insatser som ökar skogens ekologiska värden och därtill gör den vackrare och mer tillgänglig för friluftslivet. Med rätt plantval, väl anpassade till plats och marktyp, och med minst 10 procent lövinslag i planterad barrskog ökar vi den växande skogens motståndskraft mot klimatförändringar.”
”De närmaste fem åren ska ytterligare 100 våtmarker restaureras, varav hälften ska vara större än två hektar. Vatten är en förutsättning för liv. Tillgången till vatten i skogsmarken har blivit alltmer kritisk med ett förändrat klimat. Sveaskog har god erfarenhet av att restaurera våtmark. Eftersom våtmarker fungerar som effektiva kolsänkor ger denna åtgärd också stor klimatnytta. Sveaskog ska återställa tio större, sammanhängande rinnande vattendrag. Det kommer att ge stor effekt för arter som behöver rinnande vatten och för att förstärka skogsmarkens ekosystem. Många av skogens rinnande vattendrag har i olika skeden påverkats av andra verksamheter som timmerflottning, kraftutvinning eller vägbyggen och annan exploatering. Ingrepp som medfört en stor negativ påverkan på skogsmarken. ”
”Vi ska öka gallring av barrträd för att gynna lövträden, översvämma eller bränna skog, skapa mer död ved och genomföra åtgärder så att fler skogsbryn blir solbelysta. Vi kommer också att pröva hyggesfria skogsbruksmetoder i flera av Sveaskogs ekoparker.”
”De utmaningar som i dag finns i skogen kräver nya arbetssätt och fördjupade samarbeten. Vi behöver klar hela pusslet, att skydda och stärka den biologiska mångfalden, att vi har skogar som har ett nettoupptag av kol för att klara klimatutmaningen och samtidigt leverera nödvändig råvara till klimatomställningen.”
I tidningen Skogs eko nr 3 2022 görs en självkritisk intervju med Sveaskogs VD Erik Brandsma. Se nedan
Några drönarbilder tagna från en position ungefär ovanför korsningen Lövåsvägen och Ramnäsvägen.
